Skolan i Sverige
Det svenska utbildningssystemet består av flera olika nivåer. Barn börjar vanligtvis i förskolan, går vidare till förskoleklass och grundskola och kan därefter söka gymnasiet. Efter gymnasiet finns flera möjligheter, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och kommunal vuxenutbildning, som kallas komvux. Skolverkets Utbildningsguiden beskriver hela utbildningssystemet och hur man väljer skola och utbildning.
1. Förskola
Förskolan är till för barn mellan ungefär 1 och 6 år. Det är frivilligt att gå i förskolan. Förskolan ska ge barn möjlighet att utvecklas, lära sig och förberedas inför fortsatt utbildning.
Hur ansöker man?
Man ansöker om förskoleplats genom sin hemkommun. Kommunen informerar om vilka kommunala förskolor som finns och hur ansökan går till. Om man vill att barnet ska gå på en fristående förskola kan man behöva kontakta förskolan direkt.
Det finns normalt inga skolmässiga behörighetskrav för att få börja i förskolan.
Information: Skolverkets information om förskolan
2. Förskoleklass
Förskoleklass är nästa steg efter förskolan och är obligatorisk för barn. De flesta barn börjar när de är sex år.
Kommunen ansvarar för att barnet erbjuds en plats. Vårdnadshavare kan vanligtvis önska vilken skola barnet ska gå på. Om man vill välja en fristående skola kontaktar man skolan för att ta reda på hur ansökan fungerar.
Förskoleklassen är till för att förbereda barnet inför grundskolan genom lek, lärande och utveckling.
Information: Skolverkets information om förskoleklass
3. Grundskolan
Grundskolan är den obligatoriska skolan för barn och ungdomar. Den omfattar normalt årskurs 1–9. Det finns både kommunala och fristående grundskolor.
Kommunen där barnet bor ansvarar för att barnet får en skolplats. Vårdnadshavare kan önska vilken skola barnet ska gå på. Om man inte ansöker om en viss skola placerar kommunen barnet enligt kommunens regler, ofta i en skola nära hemmet.
Hur ansöker man?
Ansökningsperioden varierar mellan olika kommuner. Många kommuner använder ett digitalt ansökningssystem. Till vissa fristående skolor måste man ansöka direkt till skolan.
Det finns inga vanliga betygskrav för att få en plats i grundskolan. Skolan är en del av den obligatoriska utbildningen.
Information: Ansökan och antagning till grundskolan – Skolverket
4. Gymnasieskolan
Efter grundskolan kan elever söka till gymnasieskolan. Gymnasiet är frivilligt och de flesta gymnasieutbildningar är tre år långa.
Det finns både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Högskoleförberedande program är främst inriktade på fortsatta studier på universitet eller högskola, medan yrkesprogram är mer inriktade på ett yrke och arbetslivet. Det finns även möjlighet att läsa vidare efter ett yrkesprogram.
Hur ansöker man?
Man söker gymnasiet genom den gymnasieantagning som gäller för ens hemkommun eller område. Ansökan sker vanligtvis digitalt.
Eleven väljer program och skolor och rangordnar sina val. Det är möjligt att söka flera alternativ. Ansökningsperioden varierar mellan olika delar av Sverige, men är ofta under början av året.
Vad krävs?
För att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram måste eleven ha godkänt i vissa grundskoleämnen.
För ett yrkesprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkänt i ytterligare minst fem ämnen.
För ett högskoleförberedande program krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkänt i ytterligare minst nio ämnen. Vilka nio ämnen som krävs beror på vilket program man söker.
Om fler elever söker än det finns platser används elevernas meritvärden vid urvalet.
Information: Ansökan och antagning till gymnasieskolan – Skolverket
Mer information om gymnasiet: Skolverkets Utbildningsguiden
5. Komvux – kommunal vuxenutbildning
Komvux är till för vuxna som exempelvis behöver läsa upp ämnen, komplettera sin utbildning eller skaffa en gymnasieexamen. Man kan också läsa utbildning på grundskolenivå eller gymnasienivå.
Komvux kan vara särskilt viktigt för personer som vill bli behöriga till universitet, högskola eller yrkeshögskola.
Hur ansöker man?
Ansökan görs genom hemkommunen. Exakt hur ansökan går till varierar mellan kommunerna.
För utbildning på gymnasial nivå är man normalt behörig från och med den 1 juli det år man fyller 20 år, om man bland annat är bosatt i Sverige och saknar de kunskaper som utbildningen ska ge. Det finns även möjligheter för personer under 20 år i vissa situationer.
Information: Skolverkets information om komvux
6. Folkhögskola
Folkhögskola är en annan utbildningsform som framför allt riktar sig till vuxna. Ett vanligt alternativ är Allmän kurs. Där kan man exempelvis läsa in motsvarande grundskole- eller gymnasieutbildning och skaffa behörighet till vidare studier.
Det finns också profilkurser och yrkesutbildningar inom olika områden.
Hur ansöker man?
Man ansöker direkt till den folkhögskola och den kurs man vill gå. Det finns alltså ingen gemensam antagning för alla folkhögskolor.
Kraven varierar mellan olika kurser. En skola kan till exempel vilja ha tidigare betyg, arbetsintyg, personligt brev eller arbetsprover. Vissa utbildningar kan också ha intervju eller antagningsprov.
Information: Folkhögskola.nu – så ansöker du
Behörighet: Folkhögskola.nu – vad krävs för att bli antagen?
7. Yrkeshögskola (YH)
Yrkeshögskolan är eftergymnasial utbildning som är inriktad mot olika yrken och arbetsmarknaden. Många YH-utbildningar innehåller praktik på en arbetsplats, vilket kallas LIA – Lärande i arbete.
Exempel på områden där det finns YH-utbildningar är IT, ekonomi, teknik, vård, bygg och många andra yrken.
Hur ansöker man?
Det finns ingen gemensam antagning för alla YH-utbildningar. Man söker direkt till den skola eller utbildningsanordnare som erbjuder utbildningen.
Sista ansökningsdatum varierar mellan utbildningarna. När man ansöker kan skolan exempelvis vilja ha betyg, arbetsintyg, personligt brev eller arbetsprover.
Vad krävs?
Normalt krävs grundläggande behörighet, vilket vanligtvis innebär gymnasieexamen eller motsvarande utbildning. Vissa utbildningar har dessutom särskilda krav, exempelvis vissa gymnasiekurser, arbetslivserfarenhet eller andra förkunskaper.
Det finns även möjligheter att bli behörig genom så kallad reell kompetens, vilket innebär att tidigare erfarenheter och kunskaper kan räknas.
Information om YH: Yrkeshogskolan.se
Behörighetskrav: Myndigheten för yrkeshögskolan – behörighet
Ansökan: Myndigheten för yrkeshögskolan – ansökan och antagning
8. Universitet och högskola
Efter gymnasiet kan man söka till universitet eller högskola. Där kan man läsa exempelvis program och fristående kurser.
Det finns olika nivåer inom högskolan:
- Grundnivå – exempelvis kandidatprogram.
- Avancerad nivå – exempelvis masterprogram.
- Forskarutbildning – efter högre akademiska studier.
För att söka utbildningar på grundnivå krävs normalt grundläggande behörighet. Många utbildningar har dessutom särskild behörighet, vilket innebär att man måste ha godkänt i vissa specifika gymnasiekurser.
Exempelvis kan en utbildning kräva särskilda kurser i matematik, naturvetenskap eller samhällsvetenskap.
Hur ansöker man?
De flesta utbildningar på universitet och högskolor i Sverige söks genom Antagning.se. Där skapar man ett konto, söker fram utbildningar och rangordnar sina val.
Man måste vara uppmärksam på sista ansökningsdag och eventuella kompletteringsdatum. Urvalet kan bland annat baseras på gymnasiebetyg och resultat från högskoleprovet.
Ansökan: Antagning.se – sök utbildning och ansök
Så gör du en ansökan: Antagning.se – så anmäler du dig
Behörighet: Antagning.se – behörighet till högskolan
Sammanfattning
Det svenska utbildningssystemet kan förenklat beskrivas så här:
Förskola → Förskoleklass → Grundskola → Gymnasium → Eftergymnasiala studier
Efter gymnasiet kan man exempelvis välja:
Universitet/högskola – akademiska utbildningar och examina.
Yrkeshögskola – yrkesinriktade utbildningar med stark koppling till arbetslivet.
Folkhögskola – möjlighet att komplettera sin utbildning eller läsa olika profil- och yrkesutbildningar.
Komvux – möjlighet för vuxna att komplettera eller bygga upp sin utbildning.
Vilka krav som gäller beror på vilken utbildning man vill söka. Därför är det viktigt att alltid kontrollera den aktuella utbildningens behörighetskrav och sista ansökningsdag på den officiella webbplatsen.
Viktiga webbplatser