Julen är en av de största och mest betydelsefulla högtiderna i Sverige. För många handlar den om att umgås med familj och vänner, äta god mat och njuta av ledigheten under årets mörkaste tid. Det svenska julfirandet har dock förändrats mycket genom historien och många av dagens traditioner är resultatet av både gamla nordiska seder och influenser från andra delar av Europa.

Julens historia i Sverige

Långt innan kristendomen kom till Norden firade människor vintersolståndet. Under denna period samlades man för att äta, dricka och markera att ljuset så småningom skulle återvända efter den mörka vintern.

När kristendomen senare spreds i Europa började man fira Jesu födelse vid jul. I Sverige etablerades det kristna julfirandet under medeltiden, men det var framför allt under 1700- och 1800-talet som många av de traditioner vi känner igen idag började utvecklas. Överklassen inspirerades av europeiska seder, medan människor på landsbygden blandade äldre traditioner med nya vanor.

Förberedelser inför jul

Julstämningen börjar ofta redan i slutet av november när hem och städer dekoreras med adventsstjärnor och ljusstakar. Advent är perioden före jul och varje söndag fram till julafton tänds ett nytt ljus i adventsljusstaken.

Många familjer använder också adventskalendrar för att räkna ner dagarna fram till jul. Barn skriver önskelistor till jultomten och både hem och trädgårdar pyntas med ljus och dekorationer.

Den 13 december firas Lucia, en tradition som symboliserar ljus i vintermörkret. Luciafirandet har vuxit fram ur både gamla nordiska traditioner och kristna berättelser och är idag en viktig del av den svenska decembermånaden.

Julkort och gamla traditioner

Att skicka julkort blev populärt i Sverige under slutet av 1800-talet. Många kort pryddes av tomtemotiv och vinterlandskap. Traditionen lever kvar än idag även om många numera skickar digitala hälsningar istället för vanliga brev.

Julafton och jultomten

Julafton är den viktigaste dagen under den svenska julen. Förr i tiden såg man dagen som mycket högtidlig och allt arbete skulle vara klart innan firandet började.

Den svenska jultomten har sitt ursprung både i berättelserna om Sankt Nikolaus och i den gamla nordiska gårdstomten, som enligt folktron skyddade gården och djuren.

Innan jultomten blev vanlig hade Sverige istället en tradition med julbocken. Under 1700-talet gick ungdomar runt mellan gårdar, sjöng och uppträdde. En person kunde vara utklädd till bock och sällskapet fick mat eller pengar som tack. Med tiden utvecklades denna tradition och under slutet av 1800-talet tog jultomten över rollen som den som delar ut julklappar.

Julgranen

Traditionen att ta in och pynta en julgran kommer ursprungligen från Tyskland. I Sverige finns de första uppgifterna om julgranar från 1700-talet. Då dekorerades granarna med bland annat äpplen, bakverk och levande ljus.

Idag pyntas granen oftast med elektriska ljusslingor, julkulor och olika dekorationer i många färger och stilar.

Svensk julmat

Maten är en mycket viktig del av det svenska julfirandet. Inför jul bakas bland annat lussekatter, pepparkakor och vörtbröd. Många gör också eget julgodis som knäck och kola.

På julbordet finns ofta klassiska rätter som köttbullar, julskinka, sill, Janssons frestelse och risgrynsgröt. Ett äldre inslag är “dopp i grytan”, där man doppar bröd i det varma spad som blivit kvar efter kokningen av julskinkan.

Julhelgen

I Sverige består julfirandet inte bara av julafton utan även av juldagen och annandag jul. Därefter följer mellandagarna fram till nyår. För många är denna period en tid för vila, gemenskap och fortsatt firande tillsammans med nära och kära.

Idag tänker många på midsommar som en högtid fylld av blomkransar, midsommarstång, god mat och långa ljusa kvällar tillsammans med familj och vänner. Firandet handlar om att välkomna sommaren, njuta av naturen och ta vara på årets ljusaste tid. Men bakom dagens traditioner finns en lång historia där både gamla folkliga seder och kristna influenser har spelat stor roll.

När firas midsommar?

Midsommar är en av Sveriges mest uppskattade högtider och firas varje år i samband med sommarsolståndet, när dagarna är som längst och nätterna som kortast. Midsommarafton infaller någon gång mellan den 19 och 25 juni och midsommardagen mellan den 20 och 26 juni.

Högtiden har mycket gamla rötter och började troligen som ett firande av solen, ljuset och naturens växtkraft. Liknande traditioner fanns på många håll i Europa långt innan kristendomen kom till Norden.

När Sverige blev kristet under medeltiden kopplades midsommar istället till Johannes Döparens födelse, som firades den 24 juni. År 1953 beslutades att midsommardagen alltid skulle ligga på en lördag för att passa bättre med arbetsveckan.

Hur midsommar firades förr

Under 1800-talet blev midsommar allt mer förknippad med svensk kultur och nationalromantik. Författare och konstnärer hjälpte till att sprida bilden av det traditionella svenska midsommarfirandet med natur, dans och gemenskap.

I bondesamhället började förberedelserna långt innan själva högtiden. Hus och gårdar städades noggrant och dekorerades med björklöv, blommor och grönska. Man smyckade både hemmen och festplatserna för att skapa en festlig känsla. Även vagnar och båtar som användes för att ta sig till firandet dekorerades med löv och blommor.

I städerna hölls särskilda marknader där människor kunde köpa björkris och andra dekorationer inför midsommarhelgen.

Folktro och midsommarnatten

I det gamla bondesamhället ansågs midsommarnatten vara fylld av magi. Man trodde att naturens krafter var extra starka och att gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga blev tunnare under denna natt.

Midsommar förknippades särskilt med kärlek och framtid. En tradition som fortfarande lever kvar är att plocka sju eller nio olika blommor och lägga dem under kudden för att drömma om den person man ska gifta sig med. Enligt seden skulle blommorna plockas under tystnad.

Många trodde också att midsommardaggen hade läkande krafter. Att gå barfota i daggen ansågs kunna ge hälsa och styrka under resten av året. Det berättades även historier om gömda skatter som blev synliga under midsommarnatten för den som vågade leta efter dem.

Midsommarstången

Midsommarstången tros ha kommit till Sverige från Tyskland under medeltiden. Där restes liknande stänger vid firandet av våren, men i Sverige flyttades traditionen till midsommar eftersom naturen var grönare då.

Stången kläs fortfarande med löv, blommor och färgglada band och reses gemensamt på midsommarafton. Därefter samlas människor för att dansa och leka runt stången.

Sånglekar och ringdanser har länge varit en viktig del av firandet. Den välkända leken ”Små grodorna” är däremot inte särskilt gammal utan skapades först under början av 1900-talet.

Midsommarmaten

Maten har alltid haft en viktig plats under midsommarfirandet, även om rätterna varierat genom tiderna och mellan olika delar av landet.

Idag är sill och gravad lax självklara inslag på många midsommarbord. Till detta serveras ofta färskpotatis med dill, gräddfil eller smör. Många dricker också snaps till maten och sjunger snapsvisor, en tradition som är särskilt stark i Sverige och svenskspråkiga delar av Finland.

Till efterrätt är jordgubbar med grädde eller jordgubbstårta nästan ett måste och har blivit en av midsommarens tydligaste symboler.v

Pepparkakan är en av de mest uppskattade kakorna under julen och har blivit en självklar del av svenska jultraditioner. Trots att vi idag främst förknippar den med advent och julfirande har pepparkakan en historia som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden.

Pepparkakans historia

Pepparkakan tros ha sitt ursprung i medeltidens Tyskland där man bakade kryddiga kakor som kallades “Lebkuchen”. Bakningen skedde ofta i kloster och staden Nürnberg blev särskilt känd för sina pepparkakor. Genom handel och kulturella kontakter kom traditionen till Sverige redan under 1400-talet.

I Vadstena kloster finns gamla uppgifter som visar att nunnor bakade pepparkakor redan på den tiden. Kakorna användes inte bara som godsak utan även som medicin. Under 1500-talet började pepparkakor importeras till Sverige från Tyskland och säljas på marknader, apotek och i bagerier.

Det var dock först under 1700-talet som recepten började spridas i svenska kokböcker och fler människor började baka pepparkakor hemma. Under 1800-talet, när ingredienser som socker och kryddor blev billigare och lättare att få tag på, blev pepparkakan en vanlig del av julfirandet.

Från medicin till julfavorit

Förr ansågs pepparkakor ha läkande egenskaper. Honung, som användes för att söta degen innan socker blev vanligt, betraktades som något nyttigt och värdefullt. De många kryddorna i kakorna – exempelvis ingefära, kanel, nejlika och peppar – troddes hjälpa mot olika besvär som magproblem, tandvärk och dåligt humör.

Det finns till och med berättelser om att kung Hans, som regerade över Danmark, Norge och Sverige på 1400-talet, fick pepparkakor ordinerade för sitt humör. Kanske är det därifrån uttrycket att man blir snäll av pepparkakor kommer.

Smaken på äldre tiders pepparkakor kunde skilja sig mycket från dagens varianter eftersom recepten innehöll många olika sorters kryddor. Idag består degen oftast av sirap, socker, ingefära, kanel och kryddnejlika, vilket ger den klassiska smaken vi känner igen.

Former och traditioner

Pepparkakor finns i många olika former och storlekar. Hjärtat är en av de äldsta och vanligaste formerna och symboliserar kärlek. Redan under medeltiden förekom också figurer som grisar och änglar. Grisen stod för välstånd och god tillgång på mat, medan ängeln symboliserade godhet.

Numera är det vanligt att baka pepparkakor i alla möjliga former, särskilt tillsammans med barn inför julen.

Traditionen med pepparkakshus kom till Sverige under slutet av 1800-talet. Inspirationen sägs ha kommit från sagan om Hans och Greta, där ett hus gjort av godsaker spelar en viktig roll.

Pepparkakan idag

Idag serveras pepparkakor ofta tillsammans med glögg eller kaffe under advent och jul. Många tycker också om att kombinera pepparkakor med ost eller andra tillbehör på julens mingel och fester.

Recepten varierar från familj till familj och många använder fortfarande gamla recept som gått i arv genom generationer. Pepparkakan fortsätter därför att vara en viktig och uppskattad del av svensk jultradition.

När decembermörkret ligger tungt över Sverige fylls många kyrkor, skolor och hem av levande ljus, sång och doften av nybakade saffransbullar. Längst fram i tåget går Lucia, klädd i vitt med en krona av ljus i håret. Efter henne följer tärnor, stjärngossar och ibland även pepparkaksgubbar och tomtenissar. Luciatraditionen är idag en viktig del av det svenska julfirandet och symboliserar ljus och gemenskap under årets mörkaste tid.

Hur ett luciatåg ser ut

Ett traditionellt luciatåg består av flera olika figurer. Lucia själv känns igen på sin vita klänning och ljuskrona. Förr användes riktiga stearinljus, men idag är det vanligt med elektriska ljus för att minska brandrisken. Tärnorna är också vitklädda och bär ofta glitter i håret och ljus i händerna.

Stjärngossarna har långa vita dräkter och spetsiga hattar dekorerade med stjärnor. De bär vanligtvis stjärnstavar i händerna. I många luciatåg finns även barn utklädda till pepparkakor eller små tomtenissar.

Under processionen sjungs både klassiska luciasånger och moderna julsånger. Den mest kända är “Sankta Lucia”, som de flesta svenskar känner igen och ofta sjunger med i.

Luciafika och traditionell mat

Lucia handlar inte bara om sång och ljus utan också om fika. Vanligtvis serveras lussekatter, som är saffransbullar formade i olika mönster, tillsammans med pepparkakor. Många dricker kaffe eller glögg till, ofta med russin och mandel.

Doften av saffran, kaffe och nygräddade kakor är därför starkt förknippad med luciafirandet i Sverige.

Lucia i dagens Sverige

Lucia firas den 13 december varje år och uppmärksammas över hela landet. Många tittar på luciasändningar på TV eller ser lokala luciatåg i skolor, kyrkor och på arbetsplatser. Traditionen lever både i stora städer och på mindre orter där lokala konserter och luciaframträdanden fortfarande samlar mycket folk.

Även svenskar som bor utomlands brukar hålla fast vid luciafirandet som en viktig del av svensk kultur.

Ursprung och historia

Luciatraditionen har rötter både i äldre nordisk folktro och i kristendomen. I det gamla bondesamhället trodde man att natten till den 13 december var årets längsta och mörkaste natt. Den ansågs vara fylld av övernaturliga krafter och därför tände man ljus för att skydda sig mot mörker och onda väsen.

När kristendomen spreds i Norden kopplades traditionen samman med helgonet Sankta Lucia från Syrakusa. Enligt legenden var Lucia en kristen kvinna som led martyrdöden under romartiden och blev en symbol för ljus och hopp.

Under medeltiden och senare århundraden förändrades firandet flera gånger. På vissa håll i Sverige kallades lucianatten för “Lusse långnatt” och firades nästan som en liten julafton med extra mycket mat och festligheter.

Lucia idag

Idag är lucia framför allt en högtid som sprider ljus och stämning under den mörka vintern. Traditionen har utvecklats genom åren men behållit sin speciella känsla av gemenskap, musik och värme. För många markerar lucia också starten på det riktiga julfirandet.

Semlan är ett av Sveriges mest omtyckta bakverk och går under flera olika namn, till exempel fastlagsbulle och fettisdagsbulle. Varje år äts miljontals semlor i Sverige och bakverket har blivit en självklar del av tiden före påsk. Men semlan har inte alltid sett ut som den gör idag – dess historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och formen har förändrats genom århundradena.

Semlans ursprung

Traditionen med semlor började redan under medeltiden när Sverige var katolskt. Då följde man en fyrtio dagar lång fasta före påsk. Innan fastan började hade man några dagar då man åt extra mycket och fettisdagen blev den sista dagen innan fastetiden startade.

Under denna period åt man särskilda bröd gjorda på mjölk och fint vetemjöl. Ordet “semla” kommer från latinets ord simila, som betyder ungefär fint eller siktat vetemjöl.

De första semlorna såg inte ut som dagens fluffiga bakverk utan var enklare bullar, ofta formade som kilar eller kors.

Från lyxmat till folkfavorit

På 1600-talet var vitt vetemjöl dyrt och ovanligt, vilket gjorde semlan till en exklusiv rätt för de rikaste i samhället. Under 1700-talet blev det populärt bland överklassen att äta semlor tillsammans med varm mjölk. Denna rätt kallades “hetvägg” och hade inspirerats av tyska mattraditioner.

Vid den tiden fylldes bullarna ofta med smör och grädde istället för mandelmassa. Formen med ett avskuret lock levde dock kvar och finns fortfarande på dagens semlor.

I södra Sverige och Danmark blev semlor allt vanligare under 1700- och 1800-talet. I norra Sverige dröjde det längre innan vetebröd blev vanligt eftersom klimatet gjorde det svårt att odla vete. Först när järnvägen byggdes ut och jordbruket utvecklades kunde semlor spridas över hela landet.

Semlan som vi känner den idag

Den moderna semlan med mandelmassa, vispgrädde och pudrat florsocker började bli vanlig först under 1900-talet. Under mitten av seklet hade bakverket blivit en självklar del av svenska caféer och hem.

Idag börjar försäljningen av semlor ofta redan kring jul, men tidigare var reglerna mycket strängare. Förr ansågs det fel att sälja semlor för tidigt och vissa bagare fick till och med böter om de började sälja dem före fettisdagen.

Kungens sista måltid

En av de mest kända historierna om semlor handlar om kung Adolf Fredrik. Han dog år 1771 efter en mycket stor middag som avslutades med flera portioner hetvägg, alltså semlor serverade i varm mjölk. Händelsen har gjort honom känd som “kungen som åt ihjäl sig”.

Moderna semlor och nya varianter

Under senare år har många nya sorters semlor skapats. År 2015 blev semmelwrapen mycket uppmärksammad efter att ha lanserats av ett bageri i Stockholm. Sedan dess har nya trendiga versioner dykt upp nästan varje år.

Idag finns semlor i många olika smaker och former, exempelvis med choklad, pistage eller inspiration från andra bakverk. En populär modern variant är kanelbullesemlan, som kombinerar smaker från både kanelbullar och klassiska semlor.

Påsken har firats i Sverige under mycket lång tid, men sättet vi firar på har förändrats genom åren. Många av dagens traditioner ser annorlunda ut jämfört med förr. Till exempel användes påskriset tidigare inte bara som dekoration utan hade en helt annan betydelse. Här får du läsa mer om hur det svenska påskfirandet har vuxit fram och vilka traditioner som fortfarande lever kvar.

Påsken har sitt ursprung i den judiska högtiden som hölls till minne av israeliternas flykt från Egypten. När kristendomen spreds började även de kristna fira påsk, men då för att uppmärksamma Jesus uppståndelse. Detta började redan under de första århundradena efter Kristus.

Datumet för påsken varierar från år till år och kan infalla någon gång mellan 22 mars och 25 april. Påskhelgen består av flera dagar: skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Högtiden är också kopplad till fastan, som inom kristendomen avslutades på påskdagen.

Påskens dagar

Skärtorsdag

Skärtorsdagen är inom kristendomen en dag för rening och minnet av den sista måltiden Jesus hade med sina lärjungar. I gammal svensk folktro trodde man också att häxorna denna natt flög till Blåkulla. Därför försökte människor skydda sig genom att gömma kvastar, stänga skorstenar och föra oväsen för att skrämma bort häxorna. Förr ansågs det dessutom olämpligt att utföra vissa arbeten under denna dag.

Långfredag

Långfredagen är dagen då man minns Jesus korsfästelse och död. Det var länge en mycket stillsam dag i Sverige. Fram till slutet av 1900-talet förväntades människor ta det lugnt, undvika nöjen och inte arbeta mer än nödvändigt. Många affärer och biografer höll stängt och barn skulle inte leka högljutt.

Påskafton

Påskafton markerar övergången från sorg till glädje. Traditionellt började firandet egentligen först vid midnatt mot påskdagen, då Jesus enligt den kristna tron uppstod från de döda. Efter den långa fastan fick man återigen äta festmat och umgås.

Påskdagen

Påskdagen är den viktigaste dagen inom den kristna kyrkan. Då firas Jesus uppståndelse och dagen förknippas med glädje och hopp.

Annandag påsk

Firandet fortsätter även på annandag påsk. Förr brukade denna dag vara särskilt uppskattad av ungdomar eftersom man då kunde samlas för dans och nöjen efter den lugna långfredagen.

Svenska påsktraditioner

I dag handlar påsken för många mer om ledighet och gemenskap än om religion. Trots det finns många gamla traditioner kvar. Hemmen pyntas ofta med gula dekorationer, fjädrar, kycklingar, målade ägg och blommor. Många äter också påskmat som liknar julbordet, men där ägg spelar en större roll. Lamm är en vanlig rätt eftersom det symboliserar Jesus offer och dessutom förknippas med våren då lammen föds.

Äggjakter och godisfyllda påskägg är också populära traditioner, särskilt bland barn.

Påskägg

Ägg är en av påskens viktigaste symboler och står för nytt liv och återfödelse. De används både som mat, dekoration och presenter.

En anledning till att ägg blivit så starkt förknippade med påsken är att man under den katolska fastan inte fick äta ägg. Eftersom hönsen samtidigt värpte många ägg under våren sparades de till påsken, då fastan var över.

Traditionen att ge bort påskägg har funnits i Europa sedan åtminstone 1700-talet. Förr handlade det om riktiga målade ägg, medan dagens påskägg oftast är pappägg fyllda med godis. Dessa började tillverkas i Tyskland under 1800-talet.

Påskris och blommor

Påskris består vanligtvis av björkkvistar som tas in och pyntas med färgglada fjädrar och dekorationer. Förr användes riset på ett helt annat sätt – man slog symboliskt barn och tjänstefolk med det på långfredagen för att påminna om Jesus lidande.

Även blommor som påskliljor och narcisser är vanliga under påsken och symboliserar bland annat renhet och uppståndelse.

Påskkärringar

Många barn klär idag ut sig till påskkärringar eller påskgubbar och går runt till grannar med påskkort och hälsningar. I vissa delar av Sverige får de godis tillbaka, medan traditionen på andra håll går ut på att lämna godis till mottagaren.

Seden bygger på äldre folktro om häxor som flög till Blåkulla under påsken. Däremot liknar dagens påskkärringar inte alls de skrämmande häxor man trodde på under 1600-talet.

Påskharen

Påskharen kommer ursprungligen från Tyskland och blev populär där redan på 1600-talet. Enligt traditionen gömmer haren ägg som barnen sedan får leta efter. Till Sverige kom traditionen först under 1900-talet och har aldrig blivit lika stark som andra svenska påsksymboler som kycklingar och påskkärringar.

Påskeldar

I vissa delar av Sverige har man länge tänt stora påskbrasor under påskafton. Eldarna skulle enligt gammal tro skydda människor genom att skrämma bort häxor på väg till eller från Blåkulla. Traditionen har varit särskilt vanlig i västra Sverige och i Finland.

Kanelbullen är ett av Sveriges mest älskade bakverk och har blivit en självklar del av svensk fikakultur. Den klassiska bullen började bakas under 1920-talet och är idag så uppskattad att den fått en egen högtidsdag – Kanelbullens dag, som firas varje år den 4 oktober.

Kanelbullens dag

Kanelbullens dag infördes år 1999 av Kaeth Gardestedt, som då arbetade för Hembakningsrådet. Organisationen bestod av företag inom bland annat mjöl-, jäst- och sockerindustrin och hade som mål att inspirera fler människor att baka hemma. För att lyfta fram ett klassiskt svenskt bakverk valde man att skapa en särskild dag tillägnad kanelbullen.

Datumet bestämdes till den 4 oktober eftersom man ville placera firandet på hösten utan att det skulle krocka med andra svenska mattraditioner och högtider. Idag uppmärksammas dagen inte bara i Sverige utan även bland svenskar i andra delar av världen.

Hur kanelbullen uppstod

Efter första världskriget började människor experimentera mer med vetebröd och nya sorters bakverk. Man kavlade ut deg, fyllde den med smör, socker och kanel och rullade sedan ihop den innan gräddning. Kombinationen blev snabbt populär och utvecklades till det vi idag känner som kanelbullen.

Kanel hade använts som krydda i Sverige sedan flera hundra år tillbaka, men först under 1900-talet började man blanda den med socker i söta bakverk.

Ett av de första recepten som liknar dagens kanelbullar finns i en kokbok från 1924. Där beskrivs så kallade “snäckor” gjorda av vetedeg med kanel och socker. Däremot saknades smörfyllningen som idag anses vara självklar.

Under 1930- och 1940-talet blev de fyllda bullarna allt vanligare i svenska hem och på caféer. Med tiden utvecklades de till ett av Sveriges mest populära bakverk.

Fakta om kanelbullar

• 
  Svenskar äter miljontals kanelbullar varje år på Kanelbullens dag.
  
• 
  De flesta köper sina bullar från bageri eller butik, medan färre väljer att baka själva.
  
• 
  Yngre personer tenderar ofta att äta flera bullar under firandet.
  
• 
  Ordet “bulle” har funnits i svenska språket sedan 1600-talet och syftar på något runt eller uppsvällt.
  
• 
  Kanelens namn kommer ursprungligen från latinets ord för rör, vilket beskriver kryddans form.
  

Doften av kanelbullar

Forskning har visat att doften av nybakade kanelbullar påverkar människor positivt. I vissa studier har personer blivit mer hjälpsamma och på bättre humör när de känt doften av kanel i bakgrunden. Den söta och kryddiga aromen förknippas ofta med trygghet, hemtrevnad och fika.

Recept på klassiska kanelbullar

Ingredienser till degen

• 
  5 dl mjölk
  
• 
  50 g jäst
  
• 
  1 dl socker
  
• 
  1 tsk salt
  
• 
  2 tsk kardemumma
  
• 
  cirka 14 dl vetemjöl
  
• 
  150 g smör
  

Fyllning

• 
  200 g smör
  
• 
  1,5 dl socker
  
• 
  3 msk kanel
  
• 
  eventuellt vaniljsocker eller extra kardemumma
  

Garnering

• 
  ägg
  
• 
  pärlsocker eller hackad mandel
  

Så gör du

1. 
   Värm mjölken till fingervarm temperatur.
   
2. 
   Lös upp jästen i lite av mjölken.
   
3. 
   Tillsätt resten av mjölken tillsammans med socker, salt, kardemumma och nästan allt mjöl.
   
4. 
   Arbeta in smöret och knåda degen tills den blir mjuk och elastisk.
   
5. 
   Låt degen jäsa under bakduk i ungefär 30 minuter.
   
6. 
   Blanda under tiden ihop fyllningen.
   
7. 
   Kavla ut degen och bred på fyllningen.
   
8. 
   Rulla ihop degen och skär den i bitar.
   
9. 
   Lägg bullarna på plåt eller i formar och låt jäsa igen.
   
10. 
    Pensla med ägg och strö över pärlsocker.
    
11. 
    Grädda bullarna i cirka 5–8 minuter på 225 grader tills de fått fin färg.
    

Servera gärna bullarna nybakade tillsammans med ett glas mjölk eller en kopp kaffe.