Skolan i Sverige

Det svenska utbildningssystemet består av flera olika nivåer. Barn börjar vanligtvis i förskolan, går vidare till förskoleklass och grundskola och kan därefter söka gymnasiet. Efter gymnasiet finns flera möjligheter, till exempel universitet och högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och kommunal vuxenutbildning, som kallas komvux. Skolverkets Utbildningsguiden beskriver hela utbildningssystemet och hur man väljer skola och utbildning.

1. Förskola

Förskolan är till för barn mellan ungefär 1 och 6 år. Det är frivilligt att gå i förskolan. Förskolan ska ge barn möjlighet att utvecklas, lära sig och förberedas inför fortsatt utbildning.

Hur ansöker man?

Man ansöker om förskoleplats genom sin hemkommun. Kommunen informerar om vilka kommunala förskolor som finns och hur ansökan går till. Om man vill att barnet ska gå på en fristående förskola kan man behöva kontakta förskolan direkt.

Det finns normalt inga skolmässiga behörighetskrav för att få börja i förskolan.

Information: Skolverkets information om förskolan

2. Förskoleklass

Förskoleklass är nästa steg efter förskolan och är obligatorisk för barn. De flesta barn börjar när de är sex år.

Kommunen ansvarar för att barnet erbjuds en plats. Vårdnadshavare kan vanligtvis önska vilken skola barnet ska gå på. Om man vill välja en fristående skola kontaktar man skolan för att ta reda på hur ansökan fungerar.

Förskoleklassen är till för att förbereda barnet inför grundskolan genom lek, lärande och utveckling.

Information: Skolverkets information om förskoleklass

3. Grundskolan

Grundskolan är den obligatoriska skolan för barn och ungdomar. Den omfattar normalt årskurs 1–9. Det finns både kommunala och fristående grundskolor.

Kommunen där barnet bor ansvarar för att barnet får en skolplats. Vårdnadshavare kan önska vilken skola barnet ska gå på. Om man inte ansöker om en viss skola placerar kommunen barnet enligt kommunens regler, ofta i en skola nära hemmet.

Hur ansöker man?

Ansökningsperioden varierar mellan olika kommuner. Många kommuner använder ett digitalt ansökningssystem. Till vissa fristående skolor måste man ansöka direkt till skolan.

Det finns inga vanliga betygskrav för att få en plats i grundskolan. Skolan är en del av den obligatoriska utbildningen.

Information: Ansökan och antagning till grundskolan – Skolverket

4. Gymnasieskolan

Efter grundskolan kan elever söka till gymnasieskolan. Gymnasiet är frivilligt och de flesta gymnasieutbildningar är tre år långa.

Det finns både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Högskoleförberedande program är främst inriktade på fortsatta studier på universitet eller högskola, medan yrkesprogram är mer inriktade på ett yrke och arbetslivet. Det finns även möjlighet att läsa vidare efter ett yrkesprogram.

Hur ansöker man?

Man söker gymnasiet genom den gymnasieantagning som gäller för ens hemkommun eller område. Ansökan sker vanligtvis digitalt.

Eleven väljer program och skolor och rangordnar sina val. Det är möjligt att söka flera alternativ. Ansökningsperioden varierar mellan olika delar av Sverige, men är ofta under början av året.

Vad krävs?

För att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram måste eleven ha godkänt i vissa grundskoleämnen.

För ett yrkesprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkänt i ytterligare minst fem ämnen.

För ett högskoleförberedande program krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkänt i ytterligare minst nio ämnen. Vilka nio ämnen som krävs beror på vilket program man söker.

Om fler elever söker än det finns platser används elevernas meritvärden vid urvalet.

Information: Ansökan och antagning till gymnasieskolan – Skolverket

Mer information om gymnasiet: Skolverkets Utbildningsguiden

5. Komvux – kommunal vuxenutbildning

Komvux är till för vuxna som exempelvis behöver läsa upp ämnen, komplettera sin utbildning eller skaffa en gymnasieexamen. Man kan också läsa utbildning på grundskolenivå eller gymnasienivå.

Komvux kan vara särskilt viktigt för personer som vill bli behöriga till universitet, högskola eller yrkeshögskola.

Hur ansöker man?

Ansökan görs genom hemkommunen. Exakt hur ansökan går till varierar mellan kommunerna.

För utbildning på gymnasial nivå är man normalt behörig från och med den 1 juli det år man fyller 20 år, om man bland annat är bosatt i Sverige och saknar de kunskaper som utbildningen ska ge. Det finns även möjligheter för personer under 20 år i vissa situationer.

Information: Skolverkets information om komvux

6. Folkhögskola

Folkhögskola är en annan utbildningsform som framför allt riktar sig till vuxna. Ett vanligt alternativ är Allmän kurs. Där kan man exempelvis läsa in motsvarande grundskole- eller gymnasieutbildning och skaffa behörighet till vidare studier.

Det finns också profilkurser och yrkesutbildningar inom olika områden.

Hur ansöker man?

Man ansöker direkt till den folkhögskola och den kurs man vill gå. Det finns alltså ingen gemensam antagning för alla folkhögskolor.

Kraven varierar mellan olika kurser. En skola kan till exempel vilja ha tidigare betyg, arbetsintyg, personligt brev eller arbetsprover. Vissa utbildningar kan också ha intervju eller antagningsprov.

Information: Folkhögskola.nu – så ansöker du

Behörighet: Folkhögskola.nu – vad krävs för att bli antagen?

7. Yrkeshögskola (YH)

Yrkeshögskolan är eftergymnasial utbildning som är inriktad mot olika yrken och arbetsmarknaden. Många YH-utbildningar innehåller praktik på en arbetsplats, vilket kallas LIA – Lärande i arbete.

Exempel på områden där det finns YH-utbildningar är IT, ekonomi, teknik, vård, bygg och många andra yrken.

Hur ansöker man?

Det finns ingen gemensam antagning för alla YH-utbildningar. Man söker direkt till den skola eller utbildningsanordnare som erbjuder utbildningen.

Sista ansökningsdatum varierar mellan utbildningarna. När man ansöker kan skolan exempelvis vilja ha betyg, arbetsintyg, personligt brev eller arbetsprover.

Vad krävs?

Normalt krävs grundläggande behörighet, vilket vanligtvis innebär gymnasieexamen eller motsvarande utbildning. Vissa utbildningar har dessutom särskilda krav, exempelvis vissa gymnasiekurser, arbetslivserfarenhet eller andra förkunskaper.

Det finns även möjligheter att bli behörig genom så kallad reell kompetens, vilket innebär att tidigare erfarenheter och kunskaper kan räknas.

Information om YH: Yrkeshogskolan.se

Behörighetskrav: Myndigheten för yrkeshögskolan – behörighet

Ansökan: Myndigheten för yrkeshögskolan – ansökan och antagning

8. Universitet och högskola

Efter gymnasiet kan man söka till universitet eller högskola. Där kan man läsa exempelvis program och fristående kurser.

Det finns olika nivåer inom högskolan:

  • Grundnivå – exempelvis kandidatprogram.
  • Avancerad nivå – exempelvis masterprogram.
  • Forskarutbildning – efter högre akademiska studier.

För att söka utbildningar på grundnivå krävs normalt grundläggande behörighet. Många utbildningar har dessutom särskild behörighet, vilket innebär att man måste ha godkänt i vissa specifika gymnasiekurser.

Exempelvis kan en utbildning kräva särskilda kurser i matematik, naturvetenskap eller samhällsvetenskap.

Hur ansöker man?

De flesta utbildningar på universitet och högskolor i Sverige söks genom Antagning.se. Där skapar man ett konto, söker fram utbildningar och rangordnar sina val.

Man måste vara uppmärksam på sista ansökningsdag och eventuella kompletteringsdatum. Urvalet kan bland annat baseras på gymnasiebetyg och resultat från högskoleprovet.

Ansökan: Antagning.se – sök utbildning och ansök

Så gör du en ansökan: Antagning.se – så anmäler du dig

Behörighet: Antagning.se – behörighet till högskolan

Sammanfattning

Det svenska utbildningssystemet kan förenklat beskrivas så här:

Förskola → Förskoleklass → Grundskola → Gymnasium → Eftergymnasiala studier

Efter gymnasiet kan man exempelvis välja:

Universitet/högskola – akademiska utbildningar och examina.

Yrkeshögskola – yrkesinriktade utbildningar med stark koppling till arbetslivet.

Folkhögskola – möjlighet att komplettera sin utbildning eller läsa olika profil- och yrkesutbildningar.

Komvux – möjlighet för vuxna att komplettera eller bygga upp sin utbildning.

Vilka krav som gäller beror på vilken utbildning man vill söka. Därför är det viktigt att alltid kontrollera den aktuella utbildningens behörighetskrav och sista ansökningsdag på den officiella webbplatsen.

Viktiga webbplatser

Bloggposter

1 4

Att söka jobb i Sverige

Att söka jobb i Sverige innebär vanligtvis att man hittar en ledig tjänst, skickar in en ansökan och sedan eventuellt blir kallad till en intervju. Det finns många olika sätt att hitta jobb. Man kan bland annat söka på Arbetsförmedlingens webbplats, olika jobbsajter, företagens egna hemsidor eller genom kontakter och nätverk.

För många jobb behöver man ett CV och ett personligt brev. Vilka krav som ställs beror på vilket arbete man söker. Vissa jobb kräver en särskild utbildning, yrkeserfarenhet eller körkort, medan andra jobb inte kräver någon tidigare arbetslivserfarenhet.

1. Hitta ett jobb

Det första steget är att hitta ett arbete som passar ens utbildning, erfarenhet och intressen.

En av de viktigaste webbplatserna för att hitta jobb i Sverige är Arbetsförmedlingen. Där kan man söka bland lediga jobb och få information och stöd när man söker arbete.

Man kan också hitta jobb genom:

  • företagens egna hemsidor
  • olika jobbsajter
  • kommuner och myndigheter
  • bemanningsföretag
  • kontakter och nätverk
  • sociala medier
  • spontanansökningar till företag

Det är bra att läsa hela jobbannonsen innan man ansöker. Där står vanligtvis vilka arbetsuppgifter jobbet innebär och vilka krav arbetsgivaren har.

Officiell webbplats: Arbetsförmedlingen – söka jobb

2. Kontrollera vilka krav jobbet har

Innan man skickar en ansökan bör man kontrollera om man uppfyller kraven.

Ett jobb kan exempelvis kräva:

  • en viss utbildning
  • yrkeserfarenhet
  • kunskaper i svenska eller engelska
  • körkort
  • vissa tekniska kunskaper
  • en viss yrkeslegitimation
  • andra särskilda kunskaper eller erfarenheter

Alla jobb har inte samma krav. Om en arbetsgivare skriver att en viss utbildning eller legitimation är obligatorisk behöver man normalt uppfylla det kravet för att kunna få tjänsten.

Det är också viktigt att skilja på krav och meriter. Ett krav kan vara något arbetsgivaren förväntar sig att du måste ha. En merit är något som gör dig mer attraktiv men som inte alltid är nödvändigt.

3. Skriva ett CV

Ett CV (Curriculum Vitae) är ett dokument där man sammanfattar sin utbildning, arbetslivserfarenhet och andra relevanta kunskaper.

Ett CV kan till exempel innehålla:

  • namn och kontaktuppgifter
  • arbetslivserfarenhet
  • utbildning
  • språkkunskaper
  • datorkunskaper
  • körkort
  • andra relevanta kunskaper
  • föreningsliv eller andra erfarenheter

Arbetsförmedlingen rekommenderar att ett CV vanligtvis är ungefär 1–2 sidor och att man anpassar det efter jobbet man söker. Man behöver alltså inte skriva med allt man någonsin har gjort, utan bör framför allt lyfta fram erfarenheter som är relevanta för tjänsten.

Det är viktigt att informationen i CV:t är korrekt. Man bör inte skriva att man har utbildningar, erfarenheter eller kunskaper som man egentligen inte har.

Officiell information och CV-mallar: Arbetsförmedlingen – skriva CV

4. Skriva ett personligt brev

Ett personligt brev skickas ofta tillsammans med CV:t. Det ska förklara varför man söker jobbet och varför man passar för tjänsten.

Ett bra personligt brev bör vara anpassat till den specifika arbetsgivaren. Man kan till exempel beskriva:

  • varför man är intresserad av jobbet
  • vilka erfarenheter som passar tjänsten
  • vilka personliga egenskaper man har
  • varför man tror att man skulle passa på arbetsplatsen

Arbetsförmedlingen rekommenderar att ett personligt brev normalt inte behöver vara längre än ungefär en A4-sida. Det är också bra att ge konkreta exempel på sina egenskaper i stället för att bara skriva ord som "stresstålig" eller "noggrann".

Officiell information och mallar: Arbetsförmedlingen – skriva personligt brev

5. Skicka jobbansökan

När CV och personligt brev är färdiga skickar man ansökan till arbetsgivaren.

Hur man ansöker varierar mellan olika arbetsgivare. Det kan exempelvis vara genom:

  • ett digitalt ansökningsformulär
  • e-post
  • företagets hemsida
  • en jobbsajt
  • Arbetsförmedlingens platsannonser

Det är viktigt att följa instruktionerna i jobbannonsen. Om arbetsgivaren exempelvis ber om CV, personligt brev och referenser bör man skicka med det som efterfrågas.

Det är också viktigt att skicka ansökan innan sista ansökningsdagen. Arbetsförmedlingen rekommenderar dessutom att CV och personligt brev skickas som PDF när ansökan görs via e-post.

6. Intervju

Om arbetsgivaren tycker att din ansökan är intressant kan du bli kallad till en jobbintervju.

Under intervjun vill arbetsgivaren bland annat ta reda på:

  • vem du är
  • vad du har gjort tidigare
  • varför du vill ha jobbet
  • vilka kunskaper du har
  • hur du fungerar tillsammans med andra
  • om du passar för arbetsuppgifterna

Det är bra att förbereda sig inför intervjun. Man kan läsa om företaget, tänka igenom vanliga intervjufrågor och förbereda exempel på tidigare erfarenheter.

Det är också viktigt att komma i tid och ha lämpliga kläder för arbetsplatsen.

Mer information: Arbetsförmedlingen – CV, ansökan och intervju

7. Referenser

En arbetsgivare kan vilja ha referenser. En referensperson är någon som kan berätta om hur du har fungerat i exempelvis ett tidigare arbete.

Det kan till exempel vara:

  • en tidigare chef
  • en arbetsledare
  • en lärare
  • en handledare

Det är bra att fråga personen i förväg om det är okej att använda personen som referens.

Alla arbetsgivare kräver inte referenser, men det är vanligt vid många rekryteringar.

Information: Arbetsförmedlingen – referenser

8. Om du får jobbet

Om arbetsgivaren väljer dig får du ett erbjudande om anställning. Innan du börjar arbeta är det viktigt att kontrollera vilka villkor som gäller.

Det finns olika typer av anställningar i Sverige.

Tillsvidareanställning

En tillsvidareanställning kallas ofta för fast anställning. Det finns inget bestämt slutdatum för anställningen.

Provanställning

En provanställning innebär att både arbetsgivaren och arbetstagaren får möjlighet att se om anställningen fungerar. En provanställning kan vara i högst sex månader.

Tidsbegränsad anställning

En tidsbegränsad anställning gäller under en bestämd period eller under vissa förutsättningar. Exempel är vikariat och säsongsarbete.

Det finns även deltids- och heltidsanställningar. En normal heltidsanställning i Sverige är vanligtvis 40 timmar per vecka, men arbetstiden kan variera beroende på bransch och avtal.

9. Anställningsavtal

När man får ett jobb är det viktigt att få information om anställningsvillkoren skriftligt.

Ett anställningsavtal eller den skriftliga informationen om anställningen ska bland annat innehålla information om:

  • arbetsgivaren
  • arbetsuppgifterna
  • anställningens startdatum
  • anställningsform
  • lön
  • arbetstid
  • semester
  • uppsägningstid
  • eventuella förmåner
  • om arbetsplatsen har kollektivavtal

Arbetsgivaren ska som huvudregel lämna den skriftliga informationen om de viktigaste anställningsvillkoren senast inom sju dagar efter att arbetet har börjat.

Information: Verksamt.se – anställningsavtal

10. Lön och kollektivavtal

När man söker jobb är det viktigt att veta vilken lön man kan förvänta sig. Lönen varierar beroende på yrke, utbildning, erfarenhet, bransch och arbetsgivare.

Man kan ibland förhandla om sin lön när man får ett jobberbjudande.

Det är också bra att ta reda på om arbetsplatsen har kollektivavtal. Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförbund. Det kan bland annat reglera lön, övertidsersättning, semester, pension, försäkringar och villkor vid sjukdom.

Information: Arbetsförmedlingen – lön och förmåner

11. Dina rättigheter som arbetstagare

När man arbetar i Sverige har man vissa rättigheter och skyldigheter.

Arbetsgivaren ska bland annat ge information om anställningsvillkoren och betala den lön som man har kommit överens om. Arbetstagaren har samtidigt skyldighet att utföra sitt arbete enligt anställningen och följa reglerna på arbetsplatsen.

Det finns lagar och regler som skyddar arbetstagare i Sverige. Det finns också fackförbund som kan hjälpa arbetstagare med frågor om exempelvis lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor.

Information: Arbetsförmedlingen – rättigheter och skyldigheter

12. Om man inte har någon arbetslivserfarenhet

Det är möjligt att söka jobb även om man aldrig har arbetat tidigare.

Man kan exempelvis lyfta fram:

  • utbildning
  • praktik
  • sommarjobb
  • föreningsarbete
  • volontärarbete
  • språk
  • datorkunskaper
  • körkort
  • andra erfarenheter från skola eller fritid

Sommarjobb och praktik kan vara ett bra sätt att få sin första arbetslivserfarenhet.

Det är också viktigt att inte underskatta erfarenheter som inte kommer från en vanlig anställning. Exempelvis kan ett föreningsuppdrag visa att man kan ta ansvar och samarbeta med andra.

13. Om man är ny i Sverige

Personer som är nya i Sverige kan också söka arbete. För vissa yrken kan det vara viktigt att kunna svenska, medan andra arbeten kan ha andra språkkrav.

Om man har utbildning eller yrkeserfarenhet från ett annat land kan det ibland vara viktigt att få utbildningen eller yrkeskompetensen bedömd eller validerad.

Arbetsförmedlingen kan ge stöd till arbetssökande och information om hur man kan komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Information: Arbetsförmedlingen – arbeta i Sverige

Så går det till – steg för steg

Att söka jobb i Sverige kan sammanfattas så här:

1. Hitta ett jobb
↓
2. Läs jobbannonsen och kontrollera kraven
↓
3. Anpassa ditt CV
↓
4. Skriv ett personligt brev
↓
5. Skicka in ansökan före sista ansökningsdagen
↓
6. Gå på intervju om du blir kallad
↓
7. Lämna referenser om arbetsgivaren ber om det
↓
8. Få ett jobberbjudande
↓
9. Kontrollera anställningsavtal, lön och villkor
↓
10. Börja arbeta

Viktiga webbplatser

  • Arbetsförmedlingen: information om att söka jobb, CV, ansökningar och arbetslivet
    Arbetsförmedlingen
  • Platsbanken: lediga jobb som publiceras via Arbetsförmedlingen
    Platsbanken
  • CV och personligt brev: mallar och tips från Arbetsförmedlingen
    CV och personligt brev
  • Verksamt.se: information om anställningsavtal och arbetslivet
    Verksamt.se
  • Arbetsförmedlingen – rättigheter och skyldigheter: information om vad som gäller när man är anställd
    Rättigheter och skyldigheter

Sammanfattning

För att söka jobb i Sverige börjar man vanligtvis med att hitta en lämplig tjänst och läsa vilka krav arbetsgivaren har. Därefter skriver man ett CV och ofta ett personligt brev. Ansökan skickas till arbetsgivaren före sista ansökningsdagen. Om arbetsgivaren är intresserad kan man bli kallad till intervju och ibland behöva lämna referenser.

Om man får jobbet bör man kontrollera anställningsform, lön, arbetstid, semester och andra villkor innan man börjar. Det är viktigt att känna till sina rättigheter som arbetstagare och att förstå vad som står i anställningsavtalet.

Starta eget

Så startar du företag i Sverige

Att starta företag i Sverige är relativt enkelt, men det finns flera saker man behöver göra innan man kan börja sälja varor eller tjänster. Det viktigaste är att välja rätt företagsform, registrera företaget, ordna skatt och moms och se till att bokföringen fungerar.

Den vanligaste företagsformen för en person som startar ett mindre företag själv är enskild näringsverksamhet, ofta kallad enskild firma. Om man vill ha ett företag som är en egen juridisk person kan man istället starta ett aktiebolag (AB).

Den viktigaste webbplatsen när man startar företag är Verksamt.se. Där har bland annat Skatteverket och Bolagsverket samlat information och e-tjänster för företagare.

Huvudwebbplats: Verksamt.se – starta företag

Steg 1 – Bestäm vad företaget ska göra

Det första steget är att bestämma vad företaget ska sälja.

Det kan exempelvis vara:

  • tjänster, till exempel städning, programmering eller konsultarbete
  • produkter
  • mat eller restaurangverksamhet
  • hantverk
  • e-handel
  • transport
  • utbildning
  • fotografi eller annan kreativ verksamhet

Man bör också göra en enkel plan för:

  • Vad ska jag sälja?
  • Vilka kunder ska köpa?
  • Hur mycket ska jag ta betalt?
  • Vilka kostnader kommer företaget att ha?
  • Hur ska kunderna hitta företaget?
  • Hur mycket pengar behöver jag för att komma igång?

Det är viktigt att kontrollera om verksamheten kräver något särskilt tillstånd eller registrering. Vissa branscher, exempelvis restaurang, transport, livsmedel, vård och vissa yrken, har särskilda regler.

På Verksamt.se finns en tjänst där man kan kontrollera vilka tillstånd som kan behövas.

Kostnad: Att planera företaget och använda informationen på Verksamt.se är gratis.

Steg 2 – Välj företagsform

Det finns flera företagsformer i Sverige, men för många som startar företag är valet framför allt mellan:

Enskild näringsverksamhet (enskild firma)
eller
Aktiebolag (AB).

Enskild firma

En enskild firma passar ofta den som ska driva företaget själv.

Det finns inget krav på att sätta in ett startkapital. Företaget och du som person är däremot inte separata juridiska personer. Det innebär bland annat att du som ägare har ett personligt ansvar för företagets skulder.

Aktiebolag

Ett aktiebolag är en egen juridisk person. Det betyder att bolaget kan äga saker, skriva avtal, ha anställda och ha skulder i eget namn.

För att starta ett privat aktiebolag krävs minst 25 000 kronor i aktiekapital. Aktiekapitalet är inte en avgift som försvinner. Det är pengar eller annan tillåten egendom som tillhör bolaget och kan användas i verksamheten när bolaget är registrerat.

Enkel jämförelse

Enskild firmaAktiebolagKan startas av en personJaJaStartkapitalInget kravMinst 25 000 krEgen juridisk personNejJaPersonligt ansvarJaNormalt begränsatRegistrering hos BolagsverketFrivillig för själva företagsformen, men behövs om du vill skydda företagsnamnetJaPassar oftaMindre verksamhet/ensam företagareFöretag med större risk, delägare eller ambition att växa

Steg 3 – Välj företagsnamn

Nästa steg är att välja ett namn.

Innan du bestämmer dig bör du kontrollera att namnet inte redan används av ett annat företag och att det inte riskerar att förväxlas med ett annat företags namn.

För en enskild firma behöver du normalt inte registrera företagsnamnet hos Bolagsverket. Om du vill skydda namnet kan du registrera det där.

För ett aktiebolag registreras företagsnamnet tillsammans med aktiebolaget.

Kostnad för enskild firma:
Registrering av företagsnamn hos Bolagsverket via e-tjänst kostar 1 800 kr enligt Bolagsverkets aktuella avgiftstabell.

Kostnad för aktiebolag:
Registrering av aktiebolag via e-tjänst kostar 2 400 kr.

Steg 4 – Registrera företaget hos Skatteverket

När du har bestämt företagsform ska företaget registreras hos Skatteverket.

Det görs enklast via Verksamt.se.

När du registrerar företaget kan du bland annat:

  • ansöka om F-skatt
  • ansöka om FA-skatt om du både är anställd och företagare
  • registrera företaget för moms
  • registrera dig som arbetsgivare om du ska anställa personal
  • ange företagets SNI-koder

Skatteverkets registreringar är kostnadsfria.

Vad är F-skatt?

F-skatt innebär att du som företagare själv ansvarar för att betala in företagets preliminära skatt och, om du driver enskild firma, dina egenavgifter.

Om du både är anställd och driver företag kan FA-skatt vara aktuell.

Kostnad: 0 kr.

Här registrerar du:
Skatteverket – starta och registrera företag

Steg 5 – Registrera moms

Om verksamheten är momspliktig behöver företaget normalt vara registrerat för moms.

Moms är den skatt som läggs på många varor och tjänster som säljs.

När företaget är momsregistrerat tar företaget normalt ut moms från sina kunder och redovisar sedan momsen till Skatteverket.

Vilken momssats som gäller beror på vad företaget säljer. Det finns bland annat olika momssatser för olika typer av varor och tjänster.

Det finns även situationer där företag kan vara undantagna från moms eller där särskilda regler gäller. Därför är det viktigt att kontrollera vad som gäller för just din verksamhet.

Kostnad för momsregistrering: 0 kr.

Steg 6 – Kontrollera om du behöver tillstånd

Alla företag kan inte bara starta sin verksamhet utan ytterligare registreringar.

Exempel på verksamheter som kan omfattas av särskilda regler är:

  • restaurang
  • livsmedelsverksamhet
  • transport
  • alkoholservering
  • vissa vårdverksamheter
  • vissa hantverks- och installationsyrken
  • verksamheter som hanterar vissa produkter

Därför bör man alltid kontrollera vilka regler som gäller för just företagets bransch.

På Verksamt.se kan man få hjälp att hitta vilka tillstånd och anmälningar som kan behövas.

Kostnad: Varierar. Vissa tillstånd är gratis medan andra kostar pengar.

Steg 7 – Öppna ett bankkonto för företaget

När företaget är registrerat är det bra att ha ett separat konto för företagets ekonomi.

Det gör det mycket enklare att hålla företagets pengar separerade från den privata ekonomin.

För ett aktiebolag behöver banken bland annat hantera aktiekapitalet när bolaget bildas. Bolaget behöver ett bankintyg som visar att aktiekapitalet har betalats in innan registreringen kan slutföras.

För en enskild firma finns inget lagkrav på ett aktiekapital, men ett separat företagskonto är ofta praktiskt.

Kostnad: Banken kan ta ut avgifter. Priset varierar mellan banker.

Steg 8 – Skaffa bokföring

Alla företag behöver hålla ordning på sin ekonomi och bokföra företagets affärshändelser enligt de regler som gäller.

Bokföringen visar bland annat:

  • företagets försäljning
  • inköp
  • kostnader
  • betalningar
  • tillgångar
  • skulder
  • moms

Man kan sköta bokföringen själv eller anlita en redovisningsbyrå.

Det finns många bokföringsprogram som kostar pengar, men det finns också olika alternativ och prisnivåer.

Kostnad:

  • Egen bokföring: kan vara 0 kr utöver eventuell programvara.
  • Bokföringsprogram: varierar.
  • Redovisningsbyrå: varierar beroende på företagets storlek och hur mycket arbete som behövs.

För ett aktiebolag är bokföringen särskilt viktig eftersom bolaget är bokföringsskyldigt.

Steg 9 – Ordna försäkringar

Det är klokt att kontrollera vilka försäkringar företaget behöver.

Exempel kan vara:

  • företagsförsäkring
  • ansvarsförsäkring
  • egendomsförsäkring
  • avbrottsförsäkring
  • försäkring för fordon
  • andra branschspecifika försäkringar

Vilka försäkringar som behövs beror på verksamheten.

Kostnad: Varierar.

Försäkringen kan vara extra viktig om företaget exempelvis arbetar hemma hos kunder, har anställda, använder dyra maskiner eller säljer produkter.

Steg 10 – Bestäm hur kunderna ska betala

Du behöver bestämma hur företaget ska ta betalt.

Det kan exempelvis vara genom:

  • banköverföring
  • kort
  • Swish Företag
  • faktura
  • betalningslösning på hemsidan
  • kontant betalning

Om du säljer till andra företag är faktura vanligt.

Om du säljer direkt till privatpersoner kan kort, Swish eller andra betalningslösningar vara aktuella.

Kostnad: Varierar beroende på bank och betalningslösning.

Steg 11 – Skaffa hemsida och marknadsföring

Det är inte ett krav för alla företag att ha en hemsida, men det kan vara viktigt för att kunder ska hitta företaget.

Du kan exempelvis behöva:

  • domännamn
  • hemsida
  • e-postadress
  • logotyp
  • sociala medier
  • annonsering

Kostnad: Varierar.

En enkel hemsida kan vara relativt billig att skapa själv, medan en professionellt byggd hemsida kan kosta betydligt mer.

Steg 12 – Om du ska anställa personal

Om företaget ska ha anställda behöver du registrera dig som arbetsgivare hos Skatteverket.

Då måste företaget bland annat hantera:

  • lön
  • skatteavdrag
  • arbetsgivaravgifter
  • arbetsgivardeklaration
  • semester
  • arbetsmiljö
  • anställningsavtal

Arbetsgivarregistreringen hos Skatteverket är kostnadsfri.

Du behöver däremot betala löner och arbetsgivaravgifter när du har anställda.

Steg 13 – Börja sälja

När registreringen är klar, nödvändiga tillstånd finns och företagets ekonomi är ordnad kan du börja sälja dina produkter eller tjänster.

När du säljer ska du se till att:

  1. Kunden får rätt information.
  2. Du skickar faktura eller kvitto när det krävs.
  3. Försäljningen bokförs.
  4. Moms hanteras korrekt om företaget är momspliktigt.
  5. Pengarna kommer in på företagets konto.
  6. Företagets skatter och avgifter betalas i tid.

Vad kostar det att starta?

Det finns ingen enda kostnad för att starta företag. Priset beror på företagsform och verksamhet.

Exempel: Enskild firma

Om du startar en enskild firma och inte registrerar företagsnamnet hos Bolagsverket kan själva registreringen hos Skatteverket göras kostnadsfritt.

Om du vill registrera och skydda företagsnamnet kostar det enligt Bolagsverkets aktuella avgift:

1 800 kr via e-tjänst.

Exempel på startkostnader

KostnadUngefärlig kostnadRegistrering hos Skatteverket0 krF-skatt0 krMomsregistrering0 krRegistrera företagsnamn hos Bolagsverket1 800 krBankkontoVarierarBokföringsprogramVarierarFörsäkringVarierarHemsida/domänVarierarTillståndVarierar

Exempel: Aktiebolag

För ett aktiebolag är startkostnaden större.

Du behöver minst:

25 000 kr i aktiekapital.

Dessutom kostar registreringen hos Bolagsverket:

2 400 kr via e-tjänst.

Det betyder att du behöver kunna sätta in minst 25 000 kr i aktiekapital, plus registreringsavgiften och eventuella andra kostnader.

Det är viktigt att förstå att aktiekapitalet inte är samma sak som en registreringsavgift. Aktiekapitalet tillhör bolaget och kan användas i företagets verksamhet efter att bolaget har bildats, medan registreringsavgiften betalas till Bolagsverket.

Exempel på startkostnader

KostnadBeloppAktiekapital25 000 krRegistrering hos Bolagsverket, e-tjänst2 400 krF-skatt0 krMomsregistrering0 krArbetsgivarregistrering0 krBankVarierarBokföringVarierarFörsäkringVarierarHemsida/domänVarierar

Viktigt – kostnader efter att företaget startat

Att registrera företaget är bara början. När företaget är igång kan du behöva betala:

  • preliminär skatt
  • moms
  • egenavgifter om du driver enskild firma
  • arbetsgivaravgifter om du har anställda
  • bokföringskostnader
  • bankavgifter
  • försäkringar
  • lokalhyra
  • material och produkter
  • marknadsföring
  • programvaror
  • telefon och internet
  • eventuella tillstånd och branschavgifter

För en aktiv enskild näringsverksamhet är fulla egenavgifter enligt Skatteverket 28,97 procent av avgiftsunderlaget, även om den faktiska skatten och avgifterna beror på situationen.

Ett aktiebolag betalar 20,6 procent bolagsskatt på beskattningsbar vinst.

Steg-för-steg – enkel checklista

Innan du startar

☐ Bestäm vad företaget ska sälja
☐ Gör en enkel budget
☐ Kontrollera konkurrenter och marknad
☐ Välj företagsform
☐ Välj företagsnamn
☐ Kontrollera om du behöver tillstånd

Registrera företaget

☐ Gå till Verksamt.se
☐ Registrera företaget
☐ Ansök om F-skatt/FA-skatt
☐ Registrera för moms om det behövs
☐ Registrera som arbetsgivare om du ska anställa
☐ Ange rätt SNI-koder

Efter registreringen

☐ Ordna företagskonto
☐ Ordna bokföring
☐ Skaffa eventuell försäkring
☐ Ordna betalningslösning
☐ Skapa hemsida/e-post om det behövs
☐ Skapa fakturamall
☐ Kontrollera eventuella branschregler

När företaget är igång

☐ Bokför alla affärshändelser
☐ Skicka fakturor/kvitton
☐ Betala skatt och avgifter i tid
☐ Redovisa moms när det behövs
☐ Deklarera företaget
☐ Spara företagets bokföringsunderlag

Vart ska man vända sig?

Det finns framför allt fyra ställen som är viktiga när man startar företag.

1. Verksamt.se

Här börjar du. På webbplatsen finns information och e-tjänster från flera svenska myndigheter.

Verksamt.se – Starta företag

2. Skatteverket

Här hanterar du bland annat:

  • F-skatt
  • FA-skatt
  • moms
  • arbetsgivarregistrering
  • preliminärskatt
  • deklaration

Skatteverket – Starta och registrera företag

3. Bolagsverket

Här registrerar du bland annat:

  • aktiebolag
  • företagsnamn för enskild firma
  • vissa ändringar i företaget

Bolagsverket – starta aktiebolag

4. Kommunen

Kommunen kan vara viktig om verksamheten kräver lokala tillstånd eller anmälningar. Vilken kommun du behöver kontakta beror på var verksamheten bedrivs.

Kort sammanfattning

Om du vill starta ett mindre företag ensam är enskild firma ofta den enklaste vägen. Du registrerar dig hos Skatteverket via Verksamt.se och kan ansöka om F-skatt och momsregistrering. Det kostar inget hos Skatteverket. Om du vill registrera och skydda företagets namn hos Bolagsverket kostar det för närvarande 1 800 kr via e-tjänst.

Om du istället startar aktiebolag behöver du minst 25 000 kr i aktiekapital och registreringen hos Bolagsverket kostar 2 400 kr via e-tjänst. Därefter ordnar du bland annat F-skatt, moms, bankkonto och bokföring.

Det viktigaste är alltså:

Affärsidé → företagsform → företagsnamn → Verksamt.se → F-skatt/moms → eventuella tillstånd → bank → bokföring → försäkring → börja sälja.

Guide för svenska deklarationen online 2026

Guide för svenska deklarationen online 2026

Du som har flyttat till USA, studerar utomlands eller pendlar mellan länderna kan fortfarande behöva deklarera i Sverige. Den här guide för svenska deklarationen online hjälper dig att få koll på vad som händer när deklarationen kommer, vad du faktiskt behöver göra och när det är klokt att stanna upp innan du godkänner.

För många går deklarationen snabbt. Uppgifterna finns redan ifyllda, skatten ser rimlig ut och några klick räcker. Men har du sålt en bostad, äger fonder, har haft inkomster i både Sverige och USA eller flyttat under året, behöver du läsa lite noggrannare. Det är där några extra minuter kan göra stor skillnad.

Börja med att förstå vad som redan är ifyllt

Den svenska deklarationen bygger till stor del på uppgifter som Skatteverket får från arbetsgivare, banker, pensionsutbetalare och andra aktörer. Lön, pension, räntor, värdepappersaffärer och vissa avdrag kan därför redan stå med när du öppnar deklarationen online.

Det betyder dock inte att allt automatiskt är rätt för just din situation. Kontrollera först att dina personuppgifter stämmer och att inkomsterna ser rimliga ut. Jämför gärna med kontrolluppgifter, lönespecifikationer och årsbesked som du har sparat.

Titta särskilt på om du har fått ersättning från flera håll. Det kan till exempel vara svensk pension tillsammans med amerikansk lön, ett extrajobb, utdelningar eller räntor. Har en uppgift hamnat under fel år kan resultatet bli missvisande, även om beloppet i sig verkar bekant.

Så loggar du in och deklarerar online

För att använda den digitala deklarationen behöver du normalt e-legitimation, oftast BankID. Bor du i USA kan det vara värt att kontrollera i god tid att ditt BankID fortfarande fungerar och att du har tillgång till den telefon eller säkerhetslösning som krävs. Vänta inte till sista dagen - särskilt inte om du behöver kontakta bank eller myndighet från en annan tidszon.

När du är inne i tjänsten ser du den förifyllda deklarationen, eventuella bilagor och ditt preliminära resultat: skatt att betala eller pengar tillbaka. Om allt stämmer kan du godkänna direkt. Om något saknas eller är fel kan du ändra uppgifter och lägga till bilagor innan du skickar in.

Spara alltid en kopia av det du lämnar. Det är praktiskt om du senare behöver jämföra med amerikanska skattehandlingar, ansöka om lån eller förklara en svensk inkomst för en rådgivare. Spara också underlagen bakom ändringarna, inte bara själva deklarationen.

Kontrollera datum för just ditt år

Exakta öppnings- och sista datum varierar mellan deklarationsår. Kontrollera därför alltid årets tidsplan i den digitala tjänsten eller i informationen du fått. Har du sålt bostad, värdepapper eller behöver lämna särskilda bilagor kan andra datum och processer gälla än för den som bara godkänner en vanlig löne- och pensionsdeklaration.

Att deklarera tidigt kan vara skönt, men skynda inte förbi sådant du är osäker på. Du kan ofta börja med att gå igenom allt, samla underlag och skicka in när du har kontrollerat detaljerna ordentligt.

Svenska deklarationen online när du bor i USA

Sverige och USA har olika skattesystem, och båda länderna kan i vissa fall vilja ha information om samma inkomst. För amerikanska medborgare och personer med skyldighet att deklarera i USA är detta en vanlig fråga, oavsett var man bor. Det innebär inte automatiskt att du betalar dubbel skatt, men det innebär ofta att du behöver hålla ordning på samma uppgift i två deklarationer.

Svensk skattskyldighet beror bland annat på om du anses obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige. Har du stadigvarande anknytning till Sverige, exempelvis bostad, familj eller verksamhet här, kan bedömningen bli mer omfattande än man tror. Har du flyttat ut men behållit tillgångar eller inkomster i Sverige kan du fortfarande behöva deklarera vissa delar.

Det här är ett område där det beror på. En svensk pension beskattas inte nödvändigtvis på samma sätt som lön, kapitalvinst eller hyresinkomst. Skatteavtal mellan länder kan också påverka var inkomsten ska beskattas och hur avräkning fungerar. Om beloppen är större, om du har komplexa investeringar eller om du nyligen har flyttat, är kvalificerad skatterådgivning ofta en bättre affär än att chansa.

Ändringar som ofta kräver extra koll

En enkel deklaration kräver ibland bara ett godkännande. Men vissa händelser behöver du normalt själv ange, komplettera eller kontrollera. Det gäller särskilt när din ekonomi har förändrats under året.

  • Bostadsförsäljning: Vinst eller förlust vid försäljning av svensk bostad behöver beräknas med rätt inköpspris, förbättringsutgifter och försäljningskostnader. Spara kvitton och avtal, även om försäljningen skedde för flera månader sedan.
  • Värdepapper och fonder: Banker rapporterar ofta mycket automatiskt, men kontrollera antal, försäljningsbelopp och anskaffningsvärden. Har du flyttat innehav mellan banker eller haft utländska konton kan det bli mer att reda ut.
  • Uthyrning: Har du hyrt ut en svensk bostad kan inkomsten vara deklarationspliktig. Vilka avdrag som är möjliga beror bland annat på bostadstyp och uthyrningens omfattning.
  • Avdrag: Resor till arbete, ränteutgifter och vissa andra avdrag kan vara relevanta, men bara om du uppfyller villkoren. Lägg inte in ett avdrag på känsla - räkna och spara underlaget.
För dig i USA är det extra klokt att skriva ner belopp i både svenska kronor och amerikanska dollar, tillsammans med vilken växelkurs du har använt i dina amerikanska handlingar. Beloppen behöver inte se identiska ut mellan ländernas deklarationer, eftersom regler och valutahantering skiljer sig. Men du ska kunna förklara varför de skiljer sig.

Undvik de vanligaste missarna

Den vanligaste missen är att godkänna utan att kontrollera. En annan är att tro att en amerikansk deklaration ersätter den svenska, eller tvärtom. De är separata processer och ska bedömas utifrån respektive lands regler.

Många glömmer också att uppdatera kontaktuppgifter när de flyttat utomlands. Se till att postadress, e-post och telefonnummer är aktuella så att du inte missar frågor eller beslut. Har du digital brevlåda, kontrollera att du faktiskt kommer åt den från USA och att notifieringar inte hamnar i skräpposten.

Var också försiktig med uppskattningar. Om du saknar ett kvitto eller ett anskaffningsvärde, försök hitta årsbesked, gamla kontoutdrag, köpeavtal eller underlag från bank och mäklare. Att lämna en rimlig och dokumenterad uppgift är bättre än att gissa fritt.

En enkel rutin som sparar tid nästa år

Gör deklarationen mindre dramatisk genom att samla dokument löpande. Ha en digital mapp för årsbesked, lönespecifikationer, pensionsuppgifter, bostadsdokument och investeringsunderlag. Döp filerna med årtal och tydligt innehåll, till exempel “2025 svensk pension” eller “2025 försäljning fondkonto”.

Det är särskilt användbart om du hanterar både svenska och amerikanska skatter. När deklarationssäsongen börjar slipper du leta genom gamla mejl och kan i stället fokusera på om siffrorna stämmer. Sverige.buzz samlar vardagsnära svenska resurser på ett ställe - en bra påminnelse om att praktisk ordning ofta är den snabbaste vägen till mindre krångel.

Deklarationen online ska inte behöva kännas som ett stort projekt. Börja med det som redan är ifyllt, kontrollera de delar som rör just ditt liv och be om hjälp när reglerna korsar landsgränser. Då kan du skicka in med betydligt lugnare magkänsla.

Tillbaka till blogg